Archive pour mai, 2012

Rwanda: Réaction des FDU- INKINGI, à l’article « Le Sénégal n’a rien à faire dans le dossier de Victoire Ingabire »

« Le Sénégal n’a rien à faire dans le dossier de Victoire Ingabire » publié par Monsieur Boris Boubakar DIOP le 15 mai 2012 dans l’Agence de Presse Sénégalaise.

Dans son article, l’intellectuel sénégalais, Monsieur Boris Boubacar DIOP s’en prend de façon très virulente au Docteur Samuel HAKIZIMANA, ressortissant rwandais vivant au Sénégal depuis quelques années, pour avoir appelé le nouveau président sénégalais, Son Excellence Monsieur Macky SALL, au secours de la démocratie au Rwanda. En sa qualité de membre du réseau africain des droits de l’homme, Monsieur Boris Boubacar Diop n’ignore surement pas les droits politiques des réfugiés. A moins qu’il n’y ait d’autres mobiles derrière, il est incompréhensible que Mr Diop reproche au Docteur Samuel HAKIZIMANA, de s’intéresser aux problèmes politiques de son pays. En effet, dans le condensé des droits et devoirs des réfugiés, il est stipulé: « étant donné les raisons pour lesquelles les individus deviennent des réfugiés, il n’est pas surprenant que beaucoup d’entre eux deviendront actifs dans des activités politiques en exil. La campagne pour le changement dans leur pays d’origine peut, en effet être le seul moyen d’augmenter les chances d’être en mesure de rentrer chez eux par la suite. En général la participation à la vie politique dans de telles organisations est garantie par les droits de l’homme d’un réfugié, en particulier le droit à la liberté d’expression et d’association. Ces organisations ont le droit de procéder à une vaste gamme d’activités, y compris faire connaître leurs vues à travers les médias, la tenue de démonstrations pacifiques, et envoyer des représentants pour mettre en évidence leurs préoccupations auprès des gouvernements et des organisations internationales».

Si nous pouvons comprendre qu’au nom de la liberté d’expression, M. Diop peut dire ce qu’il veut, il doit en même temps éviter tout propos à l’égard d’autrui qui pourrait paraître diffamatoire et prétériter le droit à l’image de Madame Victoire Ingabire. Et c’est malheureusement ce qu’il fait. M. Diop fait en effet, des distorsions malveillantes du discours prononcé par Madame Victoire Ingabire au Mémorial du génocide de Gisozi, pour affirmer que cette dernière renierait ou relativiserait le génocide perpétré contre les Tutsi en 1994. Or, le ministre rwandais de la justice Tharcisse Kagarurama avait lui-même reconnu que la loi sur l’idéologie génocidaire posait problème, en ce sens qu’elle n’était pas clairement définie, cela après que les organisations de défense des droits de l’homme telle que l’organisation Amnesty International avaient émis des réserves fortes dans ce sens, mais depuis lors rien n’a changé(i). Oubliant le principe sacro-saint de la responsabilité individuelle des actes, il a mis en avant des crimes, par ailleurs non avérés et qui auraient été commis par sa maman pour justifier, on ne sait par quel vernis de logique, la culpabilité de Madame Victoire Ingabire.

Pour rappel, lesdits crimes auraient été jugés in absentia et à l’insu de la personne prévenue par un tribunal populaire qui ne reconnaît nullement le droit à pourvoir un conseil pour sa défense. Enfin, M. Diop présenterait Madame Ingabire comme la représentante des Forces Démocratiques de Libération du Rwanda (FDLR), un mouvement rebelle au régime de Kigali. Cette attitude rappelle étrangement celle de certains experts qui avaient servi de sources pour que le régime du FPR accuse le Présidente des FDU d’avoir rencontré les FDLR à Barcelona. Or cette rencontre était facilitée par des Organisations Non-Gouvernementales de ce pays. Beaucoup de participants ont pris part à cette rencontre, parmi lesquels une délégation venue du Rwanda dont un parmi eux s’est déclaré ouvertement d’appartenance FPRii. En outre, Les FDLR étant des Rwandais comme les autres, il n’y a rien d’étonnant à ce qu’elles participent à une réunion ayant pour objet la réconciliation.

A l’actif de M. Boubacar Boris Diop, il convient de reconnaître qu’il s’agit d’un défenseur des bonnes causes : ici, le génocide perpétré contre les tutsi. Avec lui, et Madame Victoire Ingabire la première, nous reconnaissons que le génocide constitue une rupture essentielle dans la société rwandaise présente et future qui doit être reconnue et condamnée par tout un chacun. Traduisant en effet, l’aboutissement fatal d’un processus de désintégration absolue des valeurs humaines d’inclusion, de reconnaissance du droit à l’existence de l’autre et de respect, le génocide doit être combattu avec toutes nos forces. En même temps, la reconnaissance de toutes les victimes du génocide et des crimes contre l’humanité ainsi que le devoir de mémoire doivent rester allumés.

Le passif de M. Boubacar Boris Diop est malheureusement comparable à celui de toutes les autres personnes qui s’érigent, sans beaucoup de discernement ou par intérêts égoïstes, en Saint Juste et se trouvent, tels des idiots utiles, involontairement ou non, manipulées par la propagande officielle du régime rwandais. Cette propagande, bien huilée, a en effet, réussi à monter des arguments vernis et bien adaptés aux parti pris idéologiques des défenseurs naïfs des bonnes causes pour ériger le régime FPR au rang de victimes, au même titre que les tutsi qui vivaient à l’intérieur du Rwanda en 1994. Il existe actuellement beaucoup de témoignages dignes de foi ; nous en citerons que quelques uns iii. Maintenant que l’implication du Général Paul Kagame dans les crimes qui ont endeuillé le Rwanda et l’Afrique Centrale est de plus en plus évidente iv, voilà que, malgré le statut d’intellectuel pour lequel on se serait attendu à ce que M. Diop fasse montre de distance critique envers le discours de légitimation politique du régime rwandais, il a été rattrapé par la propagande officielle. C’est grave et malheureux à la fois.

Non, Monsieur Diop ! Il n’existe ni de communauté de destin, ni de communauté d’intérêts entre le régime FPR et les Tutsi de l’intérieur qui ont été massacrés. Pour accéder au pouvoir, le FPR a sciemment et froidement sacrifié les Tutsi et les opposants à l’ancien régime. Contrairement à ce que vous affirmez, il existe une probabilité très forte, voire une certitude, que c’est le commandement du FPR qui a commis l’attentat contre l’avion du président Juvénal Habyarimana, attentat que vous considérez comme le point de départ du génocide. Le rapport balistique commandé par le juge Trévidic ne dit nulle part que l’attentat a été perpétré par les caciques au sein de l’ancien régime.

Vous avez repris, sans vérifier, les propos d’une certaine presse condescendante envers le régime rwandais, presse qui a gobé les déclarations de la défense sans prendre le moindre temps de lire ellemême le rapport. Le lecteur attentif verra que ledit rapport a plutôt confirmé une chose très importante que le juge Bruguière avait lui aussi découverte : la provenance des missiles qui ont abattu l’avion. Ces missiles provenaient des stocks de l’armée ougandaise. Comment sont-ils sortis pour être installés à Kigali ? C’est la question élémentaire que nous devrions nous poser.

M. Diop doit savoir par contre que c’est le FPR qui, unilatéralement, a rompu le cessez-le-feu du 12 juillet 1992 et a rouvert les hostilités dès le 7 avril 1994 à l’aube. C’est lui qui a intimé l’ordre de déguerpir aux forces armées étrangères sur place au Rwanda sous peine d’être considérées comme des troupes ennemies. Ainsi qu’en atteste le Rapporteur spécial des Nations Unies, René Degni-Segui, le FPR s’est rendu coupable, à l’instar de l’ancien régime, de crimes contre l’humanité en 1994.

Nous invitons M. Diop à lire le Rapport Mapping des Nations Unies qui accuse le régime Kagame d’avoir commis des crimes contre l’humanité, voire d’un possible génocide des réfugiés hutus au Congo entre 1996 et 1997, et même après sous couvert de différentes rébellions que ce régime a installées en République Démocratique du Congo. Nous espérons, qu’après la prise de connaissance de la responsabilité du FPR, à tout le moins politique, dans le génocide Tutsi ainsi que dans les graves crimes commis à l’endroit des autres populations tant rwandaises que congolaises, M. Boubacar Boris Diop comprendra les raisons pour lesquelles le statut de pourfendeur du génocide et la légitimité politique du régime de Kigali s’étiolent. A notre humble avis, au lieu d’instrumentaliser la charge émotionnelle suscitée par le génocide de 1994 afin de renfoncer sa propre légitimité et son impunité au regard des crimes graves commis, le régime rwandais devrait assumer sa pleine responsabilité, se démettre et se présenter devant la justice internationale. Voilà le combat valeureux dans lequel nous suggérons à M. Diop de s’engager.

M. Boubacar Boris Diop est enfin dans le faux quand il dit que Madame Victoire Ingabire est la cheffe politique des FDLR. Madame Victoire Ingabire n’a jamais été, n’est pas et ne sera pas la cheffe des FDRL puisqu’elle est depuis 2006, Présidente de notre parti, les Forces Démocratiques Unifiées (FDUInkingi). Et c’est à ce titre qu’en janvier 2010, elle est rentrée au Rwanda demander l’ouverture de l’espace politique et l’agréation de son parti politique afin de présenter sa candidature à la Présidence de la République. La rançon de son engagement démocratique a été l’emprisonnement dix mois plus tard.

M. Boubacar Boris Diop qui, semble-t-il, suit de près le procès de Madame Victoire Ingabire, ignorerait-il par hasard que l’ancien porte-parole des FDLR, le lieutenant colonel Michel HABIMANA, que le pouvoir de Kigali avait recruté pour venir charger la présidente des FDU Inkingi, l’a au contraire déchargée de tout lien avec les FDRL ? Ce 15 avril 2012, quand ledit témoin est venu expliquer à la Cour le montage de l’affaire par les hommes de main du régime FPR, le Procureur a été confondu, car pris en flagrant délit de manipulation du procès. Plus grave, le lendemain, il n’a plus été autorisé par la Cour à poursuivre sa déposition. Alors qu’il venait de déclarer à la Cour que, de retour dans sa cellule pénitentiaire, il avait été harcelé et avait subi, hors procès, des interrogatoires musclés de la police politique, on se serait attendu à ce que la Cour examine la gravité de l’incident, affirme son indépendance vis-à-vis de l’exécutif. Il n’en a rien été. C’est ce manque de réaction de la justice devant une irrégularité aussi crasse, qui a obligé Madame Victoire Ingabire à se retirer définitivement du procès depuis le 16 avril 2012. Elle venait de perdre tout espoir à un procès équitable.

Nous espérons que maintenant que M. Boubacar Boris Diop est enfin au fait avec la réalité et la gravité de la situation politique rwandaise ainsi que de l’injustice subie par Madame Victoire Ingabire, il comprendra pourquoi le Docteur Samuel Hakizimana, un réfugié démocrate, sollicite la facilitation du nouveau Président de la République sénégalaise en vue de la libération de la Présidente des FDU-Inkingi et de l’ouverture de l’espace politique au Rwanda.

Les dirigeants de ce pays n’ont pas la moralité(v)de continuer à diriger le pays, gouverner sa population et juger des opposants qui ne revendiquent que l’alternative du pouvoir.

Fait à Paris, le 22 mai 2012

Pour le Comité de Coordination des FDU Inkingi
Dr Emmanuel MWISENEZA (Sé)
Délégué à l’Information et à la Communication

Amnistie Internationale irarega iperereza rya gisirikare mu Rwanda (DMI) iyica rubozo.

Amnistie Internationale irarega iperereza rya gisirikare mu Rwanda (DMI) iyica rubozo. Amnistie-Internationale-300x109Amakuru dukesha BBC Gahuza-Miryango aratumenyesha ko umuryango uharanira uburenganzira bw’ikiremwamuntu Amnistie Internationale uherutse gusohora icyegeranyo ku bikorwa by’iyica rubozo bikorwa n’inzego z’iperereza rya gisirikare mu Rwanda (DMI).

Nk’uko BBC ikomeza ibivuga ngo abantu barimo n’abasiviri bafungirwa mu buroko bwa gisirikare bagakorerwa ibikorwa by’iyicwa rubozo kugira ngo babakuremo amakuru.

BBC yavuganye n’umwe mu bashinzwe Afrika muri Amnistie Internationale Bwana Erwin van der Borght, nk’uko abisobanura ngo hisunzwe icyegeranyo cy’umuryango witwa UN Committee Against Torture. Uyu muryango ukaba ugizwe n’abahanga bakurikiranira hafi ibikorwa by’iyicarubozo kw’isi. U Rwanda rero rukaba rwarizweho mu nama yaberaga i Genève mu Busuwisi aho uwo muryango usanzwe ukorera.

Mu iperereza ryakozwe na Amnistie Internationale mu myaka 2 ishize, ngo abantu bagera kuri 18 bafungiwe mu buroko bwa gisirikare aho bakorewe iyicwarubozo. Abenshi babaga ari abasivire bakekwaho gukorana na FDLR, bafungirwaga ahantu hatandukanye harimo ibigo bya gisirikare bya Kami na Mukamira.

Abo bari bafunzwe barakubitwaga kenshi, bagafatishwa amashanyarazi, bakambikwa amasashe mu mutwe atuma badahumeka, bakamara igihe kinini baboshywe ku murongo amaguru n’amaboko kandi nta bantu bashobora kubasura baba imiryango yabo, abaganga cyangwa ababuranira abandi.

Uretse abo hari n’abandi 45 bakozweho amaperereza na Amnistie Internationale, ngo bafunzwe igihe kirekire batarashyikirizwa ubutabera, abo bantu babaga bafungiwe mu buroko busanzwe cyangwa bwa gisirikare.

Amnistie Internationale yavuganye na bamwe muri bo babaga bafunguwe, imiryango y’abafunzwe, abari bafungwanywe n’abo bantu, ndetse n’ababunganiraga mu manza. Ngo Amnistie Internationale yabonye aya makuru iyakuye mu bantu benshi batandukanye.

Ngo hari ibikorwa byinshi Amnistie Internationale yumvise ariko ntabwo yashoboye kubibonaho amakuru ahagije, ibyo bikaba bishatse kuvuga ko ibyo bikorwa byari byinshi hakaba haramenyekanye bimwe muri byo.

Abo bantu benshi ngo bakorewe ibyo bikorwa mu mwaka wa 2010 aho benshi muri abo bantu baregwaga gutera ibisasu bya grenades bakorerwaga iyicwa rubozo ngo babakuremo amakuru,  ndetse n’amatora yo mu 2010 yatumye imitwe ishyuha.

Mushobora gusoma icyo cyegeranyo hano: http://www.unhcr.org/refworld/type,COUNTRYREP,,,4fa3aba72,0.html

Marc Matabaro

Rwiza News

 

Leta y’u Rwanda ikabije kuniga itangazamakuru

Leta y’u Rwanda ikabije kuniga itangazamakuru musoni2190-150x150

James Musoni

Muri iyi minsi dusoma amakuru ku mbuga zitanga amakuru zo mu Rwanda, ku munsi ukurikiyeho ya makuru twajya kuyareba tukayabura. Bisobanuye ko hari amategeko aba yatanzwe ngo izo nkuru zikurwe ku mbuga.

Igiteye inkeke n’uko ari inkuru ziba zijyanye n’ubuzima busanzwe bw’abanyarwanda babamo, Leta iba igamije guhisha kugira ngo ikomeze ibeshye ko ibintu byose ari byiza.

Igishekeje n’uko abatanga amategeko yo kunyonga ayo makuru baruhira ubusa kuko amakuru aba yamenyekanye ahubwo gushaka kunyonga ayo makuru ni nko kwikoza isoni ku bayobozi ku buryo bitera abaturage kwibaza byinshi.

Iyo umuntu ahereye kuri ibi ashobora kwibaza niba ibyo abayobozi batangaza byaba ku bimaze kugerwaho mu mibare n’ibindi byiza byinshi baturatira ko bagezeho biba bitarimo ibikabyo n’ibinyoma. Mu gihe amakosa yose bayatwikira ngo ntagaragare uretse ko akenshi baruhira ubusa biba nko gutwika inzu ugahisha umwotsi biranga bikagaragara.

nk-uyu-mwana-arazira-iki-koko

Amwe mu mafoto ya Mukarukundo arimo guhohoterwa Leta yashatse guhisha

Natanga ingero 2 z’inkuru zamenyekanye cyane:

-Umusore witwa Sadiki Mutabazi wo muri Rubavu yaritwitse nyuma aza no kwitaba Imana ariko igitangaje n’uko inkuru y’ukwitwika kwe yabanje kugaragara ku rubuga Kigali today, mu gihe gito iyo nkuru yahise ikurwa kuri urwo rubuga ndetse icyo kibazo cya Sadiki Mutabazi ntabwo bongeye kugira icyo bongera kukivugaho. Byumvikane ko bahawe amategeko yo kubikora gutyo. N’ibindi bitangazamakuru byagize ubwoba bwo kuvuga kuri iyi nkuru kereka bimwe nka igitondo.com na impinduka.com byayitangaje nyuma y’uko iyo nkuru itangajwe na BBC Gahuza-Miryango.

-Umunyarwandakazi witwa Chantal Mukarukundo, yahaye umwana we umugiraneza ngo amumurerere kuko we atari abishoboye kubera ubukene ndetse bigaragara ko uyu mubyeyi akiri muto cyane. Icyakurikiyeho n’uko polisi y’igihugu yabyivanzemo itamuriyombi uwo wari watanze umwana ndetse acishwa mu gasantere ka Ngororero nk’igisambo cyangwa umwicanyi akubitwa atukwa n’andi mabi ntarondoye. Urubuga Igihe.com rwataye amakuru kuri icyo kibazo ndetse hafatwa n’amafoto, ariko igitangaje n’uko bitateye kabiri ya nkuru iranyongwa. Ubu ntabwo iyo nkuru ikigaragara kuri urwo rubuga ndetse n’amafoto.

Tubibutse ko itangazamakuru ndetse n’itorero ry’igihugu byose bimaze gushyirwa muri Ministère y’Ubutegetsi bw’igihugu n’imibereho myiza y’abaturage. Amakuru aturuka ahantu hatandukanye yemeza ko uyoboye iyo Ministère Bwana James Musoni ari umwe mu batoni ntanyeganyezwa b’ingoma ya Paul Kagame.
Gukomeza kumuha inshingano nyinshi se n’ukugira ngo inzego zishobore kuyoborwa neza cyangwa n’ukongerera ububasha uwo mugabo ukomeye mu gatsiko kagiye koreka u Rwanda?

Marc Matabaro
Rwiza News

MY LEGAL OPINION ON RWANDAN GOVERNMENT WITHDRAW/CANCELLATION OF SOME CITIZENS’ PASSPORTS By Prof. Charles Kambanda

MY LEGAL OPINION ON RWANDAN GOVERNMENT WITHDRAW/CANCELLATION OF SOME CITIZENS’ PASSPORTS By Prof. Charles Kambanda 549785_3167203492797_1046713955_33054372_115453904_n-300x225

Prof. Charles Kambanda

1. Whether or no the State retains absolute ownership of an individual’s passport

There are some things the generality of which the State owns. These include citizenship, passport and wealth. However, when the State grants any of these to an individual in accordance with the law, absent any real defense the State might have, the individual acquires ownership of that thing in its individuality/particularity.

What the State owns is THE citizenship, The Passport, THE wealth. An individual then acquires A passport, citizenship and/or wealth. Although we can touch and see a passport, ones citizenship or wealth, we cannot tough or see THE passport, THE citizenship, THE wealth… A country has only one passport. However, there are many passports in a country. Therefore, THE passport is metaphysical while “A passport” is real. The passport and “A passport” exist at different levels.

While the State owns “THE Passport”, an individual owns “A passport”. While the State’s ownership of THE passport is eternal, an individual’s ownership of “A passport” is temporal.

2. Whether or not there is a contractual relationship between the State – represented by the government – and an individual passport holder:

When the State agrees to grant “A passport” to an individual, for a specific amount, valid specific period only, there is a contractual relationship. Both sides give consideration. At this point, because an individual has paid for “A passport”, that passport becomes his personal property until it expires.

The Constitution of Rwanda is categorical. “Nobody shall be deprived of life, property … without Due Process. Because “A passport is a personal Property for the passport holder, the government which entered into a contract with that individual cannot withdraw that passport arbitrarily. The government must go to Courts of Law or else the government becomes the judge in its own case. That would defeat the basic principles of natural justice. A state cannot take a personal property of an individual except if the taking is for public use and there is compensation.

In this case, the government of Rwanda erred in law. Whereas the State owns The Passport (the generality of the Passport), when each individual acquired “A passport” (the particularity of The Passport), the individual acquired a personal right in a passport. That personal right cannot be taken away without Due Process as the Constitution of Rwanda dictates. Because personal property attached when each individual paid for, and received, a passport, the government of Rwanda cannot take that passport except if that taking is for public use and there is compensation. However, if the State has real defenses, as they apply in any contract, then the State is at liberty to raise such defenses. The most applicable real defense in this case would be Fraud. That fraud can only be fraud in factum). That can only be decided by the Court, not any executive officer.

The government of Rwanda, by withdrawing an individual’s passport, as longer as that individual paid for that passport and the passport is still valid, has committed a material breach of contract and the concerned individuals have a right to legal remedies.

Where the State claims any real defense, natural justice demands that the State cannot be the judge in its own case. In any case, the constitutional Due Process has already attached. Therefore, it must go to court. It cannot be arbitrary. That is what the 2003 Constitution says

 

Leta y’u Rwanda yagize impfabusa passports zabo

Leta y'u Rwanda yagize impfabusa passports zabo gone

Abanyarwanda batandukanye bagera kuri 25 bari bafite passports z’u Rwanda, Leta y’u Rwanda yafashe icyemezo cyo kuzihindura impfabusa.

Iyo usomye amazina y’abo bantu bambuwe za passports zabo usanga harimo bamwe mu batavuga rumwe na leta y’u Rwanda ndetse n’imiryango ya bamwe mu bantu bazwi bahunze igihugu batavuga rumwe na Leta iyobowe na Perezida Kagame.

Ikibabaje kandi gitangaje n’ukuntu umunyarwanda yamburwa uburenganzira bwo kugira urupapuro rw’inzira rw’igihugu cye. Ahubwo n’ubwenegihugu wasanga babubambuye.

Uko bizwi mu mategeko n’iyo haba hari abakoze ibyaha cyangwa bafite ibyo bapfa na Leta y’u Rwanda, icyaha ni gatozi. Ntibyumvikana ukuntu umuntu yamburwa passport ye kubera ko avukana na, ari umwana wa, yashakanye na, ari inshuti ya, ari muramu wa..  ufitanye ikibazo na Leta y’u Rwanda.

Ibi biratwereka ko abafite imiryango mu Rwanda bakaba bari muri opposition ari nk’aho iyo miryango ifashweho ingwate ishobora kugirirwa nabi igihe icyo aricyo cyose.

Iyi ishobora kuba ari ya serivisi nziza twumvise basigaye batanga!

Marc Matabaro

Rwiza News

Uburyo Jeannette kagame ategekesha Igihugu igitugu!

Uburyo Jeannette kagame ategekesha Igihugu igitugu! Jeanette-Kagame-002

Mu kwandika iyi nkuru, turashaka kwereka rubanda uburyo Jeanette Kagame muruko gufasha umugabo we gutegekesha igitugu, bimaze kumuha “power” nyinshi kuburyo abanyarwanda benshi bamenyereye imikorere ya Kagame basigaye bavuga ko Jeanette Kagame azasimbura umugabo we.

Abenshi mwabonye ukuntu asigaye akoresha Inyumba aloysia mu ngendo zamahanga kandi byitwa ko ari Minister w’abagore n’umuryango kandi Minisitiri w’ububanyi n’amahanga Louise Mushikiwabo Louise ahari. Tubibutse ko Inyumba Aloysia yari yarirukanwe na Jeannette Kagame wari waranze ko banamuvuza igihe yari arwaye bikomeye.

Uwera ,Kigali .

Source: Umuvugizi.com

Ingengo y’imari y’umwaka utaha yiyongereyeho miliyari 182 ugereranyije n’iy’uyu mwaka. Yabaye triyari imwe na miliyoni 374.

Ingengo y’imari y’umwaka utaha yiyongereyeho miliyari 182 ugereranyije n’iy’uyu mwaka. Yabaye triyari imwe na miliyoni 374. M.-John-Rwangombwa

John Rwangombwa

U Rwanda ruzakoresha ingengo y’imari ya tiriyali imwe na miliyoni 374 mu mwaka utaha wa 2012/2013, nk’uko bigaragara mu mbanzirizamushinga yayo yamurikiwe Inteko Ishingamategeko imitwe yombi.

Ku gicamutsi cyo kuri uyu wa mbere tariki 21/05/2012, ubwo yamurikiraga Abadepite n’Abasenateri imbanzirizamushinga w’ingengo y’imari y’umwaka utaha, Minisitiri w’Imari n’Igenamigambi, John Rwangombwa,yatangaje ko ingingo y’imari y’umwaka 2012/2013 yiyongereyeho miliyari 182 ugereranyije n’iy’uyu mwaka.

Minisitiri Rwangombwa yatangaje ko ayo mafaranga azaturuka mu misoro izatanga miliyari zigera kuri 600, n’impano zituruka mu mahanga nazo zikongeraho miliyari 540.

U Rwanda kandi rurateganya gufata inguzanyo zigera kuri miliyari 12 azaturuka imbere mu gihugu n’izindi miliyoni 134 zizaturuka hanze, mu rwego rwo kuziba icyuho cya miliyari 32 zibura kugira ngo ingengo y’imari yagenwe yuzure.

Minisitiri Rwangombwa yanasobanuye uko ayo mafaranga yagiye agabanywa hakurikijwe ibice by’ingenzi. Ibikorwa remezo n’ubwikorezi bizakoresha agera kuri miliyari 3612, ibikorwa by’ubuhinzi n’inganda bikazakoresha miliyari 344,2.

Ibikorwa b’iterambere ry’abaturage, nk’urubyiruko, umuco na siporo byo byagenewe miliyari 32,7, mu gihe imiyoborere myiza yo yagenewe miliyari 372.

Iyi ngingo y’imari kandi yakozwe hakurikijwe imirongo migari u Rwanda rwiyemeje kugenderaho igamije kugabanya ubukene, nka gahunda yo kurwanya ubukene (EDPRS), intego z’ikinyagihumbi (MDGs) n’icyerekezo 2020.

Minisitiri Rwangombwa yamaze impungenge abadepite, ababwira ko hari gahunda zashyizweho zigamije gukomeza kongera ubukungu no kugabanya guta agaciro kw’ifaranga ry’u Rwanda.

Nubwo ubukungu bw’isi bwakomeje kuzahara, umwaka wa 2012/2013 buzazamuka kugera ku kigero cya 7,2%, ugereranyije na 8,2% muri 2011/2012; nk’uko Minisitiri w’Imari n’Igenamigembi yabisobanuriye Abadepite n’Abasenateri.

Naho ku guta agaciro kw’ifaranga ry’u Rwanda, yatangaje ko umwaka utaha bateganya ko bitazarenza 7,5%, ugereranyije na 8,5 byabonetse muri 2011/2012.

Emmanuel N. Hitimana

Source: Igihe.com

Madame Hélène Le Gal yagizwe umujyanama wa Président Hollande ku bijyanye n’Afrika.

Madame Hélène Le Gal yagizwe umujyanama wa Président Hollande ku bijyanye n’Afrika. 14-legal-232x300

Madame Hélène Le Gal

Uyu mudamu wagizwe umujyanama wa Perezida Hollande mu bijyanye n’ibibazo by’Afrika, afite uburambe bw’imyaka irenze 20 mu kazi, ku buryo azi neza Afrika. Yari ahagarariye ubufaransa muri Québec.
Tubibutse ko mu ntangiriro z’uyu mwaka u Rwanda rwanze ko Madame Le Gal ahagararira u Bufaransa mu Rwanda, ngo kuko ngo u Rwanda rwabonaga yari umuntu wa hafi w’uwahoze ari Ministre w’Ububanyi n’amahanga Bwana Alain Juppé ngo utajya imbizi na Leta ya Paul Kagame ngo imurega ko yaba yaragize uruhare muri Genocide.

Uwari usanzwe ahagarariye u Bufaransa mu Rwanda, Bwana Laurent Contini yari umuntu wa hafi wa Bernard Kouchner wahoze ari Ministre w’Ububanyi n’amahanga wari n’inshuti magara ya Perezida Paul Kagame w’u Rwanda.

Bwana Laurent Contini yirukanywe na Bwana Alain Juppé amuziza ko hari amagambo yakoresheje kenshi yo kurengera ubutegetsi bwa Perezida Kagame aho kurengera igihugu cy’u Bufaransa akorera.

Si ibyo gusa kuko Bwana Alain Juppé yahisemo kwigira mu ruzinduko kure y’u Bufaransa, igihe Perezida Kagame yasuraga u Bufaransa muri Nzeli 2011. Ngo Juppé ntiyifuzaga gukora mu ntoki za Kagame!

Uyu mwanya wo kuba umujyanama wa Perezida w’u Bufaransa ku bibazo by’Afrika ni umwanya utuma uwufite agira ijambo rikomeye kuri Politiki y’u Bufaransa muri Afrika. Ufite uwo mwanya ashobora guha umurongo politiki y’u Bufaransa ku gihugu iki n’iki cy’Afrika cyane cyane ku bijyanye n’umubano n’icyo gihugu cyangwa uburyo u Bufaransa bwashyigikira icyo gihugu cyangwa bukakirwanya mu miryango bufitemo ijambo rikomeye nk’umuryago w’uburayi (Union Européenne), n’inama y’umuryango w’abibumbye ishinzwe amahoro kw’isi (Conseil de Sécurité de l’ONU/UN Security Council).

Rero uwavuga ko iby’umubano w’u Rwanda n’u Bufaransa bitarasobanuka neza ntabwo yaba akabije, kuko hari benshi batekereza ko Madame Le Gal atazorohera Leta y’u Rwanda ndetse ashobora kuyigerera mu kebo yamugereyemo igihe yamwangaga nk’uhagarariye u Bufaransa mu Rwanda.

Marc Matabaro
Rwiza News

Aho tuzi uwo turwana nawe cyangwa icyo turwanira?

Opposition nyarwanda igeze mu mayira abiri. Aho abayobozi b’amashyaka bagomba gufata gahunda yo kwiyunga cyangwa buri ruhande rugakora ku giti cyarwo no guhangana rugeretse.

Hadutse imvugo zimeze nk’aho ari campagne yateguwe yo kwibasira abayobozi b’Ihuriro RNC na FDU-Inkingi, iyaba aribo byagarukiragaho gusa. Mbabwiye ubu ko abari muri icyo gikorwa batakivuga ku karengane ka Madame Ingabire ngo kuko ishyaka rye ryafatanije na RNC. Mushayidi igihe yakatirwaga burundu ntacyo bigeze bavuga wagira ngo ntibamuzi.

Abanyarwanda twibagirwa vuba koko! Ese ninde uyobewe ko hatarashira imyaka 2, umuntu wese wanengaga ubutegetsi yitwaga interahamwe n’umujenosideri? None muti turashaka opposition irimo abantu badafite amaraso mu ntoki. Mwavugishije ukuri ko mudashaka opposition irimo umututsi?

Mwaba muzi umubare w’abatutsi bumvaga bashaka kujya muri opposition mumaze gusubiza mu maboko ya Kagame uko bangana kubera amagambo yanyu yuzuyemo ivangura?

Abari muri iki gikorwa umuntu yibaza niba batekereza cyangwa ubutagondwa butuma batabona ko ibihe turimo twese dukeneranye. Bagera n’aho bahanaguraho Kagame ibyaha ngo bakunde babisige abo muri RNC umuntu akibaza impamvu badakurikira Rwigema i Kigali ngo nabo babagire abadepite.

Abakunze gukoresha iyo mvugo nakwita ko yuzuyemo za théories gusa mpamya ko nta n’umwe uzi kurashisha itopito cyangwa ngo byibura habe hari n’umusirikare n’umwe wa FPR cyangwa amahanga bafitanye amasezerano bazabafasha gukora Revolusiyo nk’iyo mu Misiri cyangwa Tuniziya aho abasirikare boherejwe kurasa abaturage bakanga kubikora. Byibura se hari gahunda mufitanye na FDLR ngo izatabare Kagame yatangiye kubakubita amafuni? Byibura se hari icyo mwavuganye na OTAN ngo izarase Kagame?

Ese uko muzi Kagame mubona ari uwo kubwiza umunwa gusa mu gihe yaba afite abatutsi inyuma ye bamushyigikiye kubera imvugo zanyu zivangura? Kuki mutabona ko imvugo ihumuriza abatutsi ariyo igabanya ingufu za Kagame? Kuko imvugo ivangura iba isa nk’aho yogerera Kagame ingufu kuko n’ubundi ivangura niryo arega opposition.

Abo bahanga baminuje wagira ngo ntabwo bize gushyira mu gaciro ngo barebe ko igisirikare cy’u Rwanda gifite 98% by’abatutsi hakenewe abandi batutsi bo kucyizeza umutekano w’abatutsi nihaba amahinduka ngo kive inyuma ya Kagame gishyikikire abaturage nko mu Misiri cyangwa Tuniziya.

Byaragaraye mu mateka ko kugirango amahinduka agerweho bisaba ko amoko yose abigiramo uruhare, ubu se iyo FPR iha imyanya ba Habumuremyi, Rwarakabije, Bazivamo, Rucagu n’abandi ni ukubera iki?

Ubundi iyo umuntu ari muri gahunda yo kunenga imikorere y’abandi we agaragaza umuti ndetse akerekana inzira mu bikorwa bitari mu magambo gusa.

FDLR n’abandi bamaze imyaka bahanganye n’ubutegetsi bw’igitugu mwe mwiyicariye, none n’ibyo abafite ubushake bashatse kubaka murabisenya ngo mwadukanye uburyo abanyarwanda ngo bagomba guhita bakora revolution mu mahoro. Ese iyo revolution iteye gutyo mwambwira igihugu yabayemo? Aho abaturage bagiye mu muhanda badafite igisirikare ku ruhande rwabo, ari igice cy’ubwoko bumwe, ubutegetsi bukabaha ibyo bashaka ntawe uhaguye nta n’amahanga abashyigikiye? Ese uretse kuvuga muri i Burayi gusa aho hari uzagira ubutwari nk’ubwa Madame Ingabire ngo yerekeze iya Kigali?

Niba mutizeye RNC na FDU-Inkingi mwikorana nabo nimubareke bakomeze ibikorwa byabo namwe nimukore ibyanyu mugaragaze ubushobozi bwanyu ariko mureke kubasenya mutiza umurindi Kagame.

Icyo navuga n’uko abaharanira ko hahezwa abanyarwanda bandi akaba aribo biharira iyo revolisiyo, batazongera kuvuga ngo baribeshye. Bagomba kumenya ko abanyarwanda ba kera atari bo b’ubu. Birabe amakenga n’ubutagondwa gusa ariko niba hari abakorera Kagame na FPR ngo bananize opposition sinzi niba bazabona aho berekeza nibavumburwa.

Marc Matabaro
Rwiza News

Ishyaka PS Imberakuri riratabariza Andrew Muganwa

Ishyaka PS Imberakuri riratabariza Andrew Muganwa 13434_108598612521481_100001140296123_60107_3438317_n-300x225ITANGAZO RIGENEWE ABANYAMAKURU N° 12/P.S.IMB/012

Hafi ukwezi kose umuyobozi w’ishyaka PDN Ihumure (Partie democratique nationale Ihumure) bwa MUGANWA Andrew aburiwe irengero nyuma yo gufatwa n’abantu batazwi, ishyaka PS Imberakuri ritangarije abanyarwanda,incuti z’u Rwanda ibi bikurikira;

Kuwa 20/04/2012 nibwo bwana MUGANWA Andrew umuyobozi wa PDN Ihumure yaburiwe irengero ubwo yarimo atembera mu mugi wa Kigali I Remera akaba yaramaze iminsi aterwa ubwoba n’abantu atazi,aha twabibutsa ko mu gihe hatangizwaga icyumweru cy’icyunamo kuwa 07/04/2012 yafashwe agafungwa umunsi wose azira gusa kunyuranya ibitekerezo n’ishyaka riri kubutegetsi mu Rwanda FPR Inkotanyi.

Twabibutsa kandi ko bwana Muganwa Andrew yashinze ishyaka PDN nyuma yo kutumvikana na bwana Frank HABINEZA umuyobozi w’ishyaka riharanira demukarasi no kurengera ibidukikije,nyuma akaza kwerekeza muri Gereza ya Remera.

Kuba ubutegetsi buyobowe na FPR bukomeje gutoteza no gutera ubwoba abatavuga rumwe nayo bigaragaza cyane ubwoba ibafitiye noneho hakaba harimo kwiyongeraho no kurigisa abatavuga rumwe nayo aho kugeza ubu bwana MUGANWA twamuburiye irengero aha akaba aje akurikira abandi barwanashyaka bagiye baburirwa irengero harimo bwana RUSANGWA AIMABLE SIBOMANA wari umunyamabanga wihariye wa perezida w’ishyaka PS Imberakuri n’abandi batandukanye tutakwirirwa turondora.

Ishyaka ry’Imberakuri rirasaba ubutegetsi buyobowe na FPR kwerekana bwana MUGANWA ndetse n’abandi bagiye barigiswa maze bukemera ibiganiro mpaka kuko ariwo muti rukumbi w’ibibazo byugarije abanyarwanda.
Ishyaka ry’Imberakuri kandi riboneyeho gusaba amahanga kudakomeza kurebera ibikorwa bibi bikomeje kwibasira abanyarwanda.
Muzaba mubaye Imberakuri.

Bikorewe I Kigali kuwa 17/05/2012
UWIZEYE KANSIIME Immaculate
Umunyamabanga mukuru w’ishyaka PS Imberakuri.

12345...8

archivesallahalwatanalmalik |
pk2012legislatives |
rectificador |
Unblog.fr | Annuaire | Signaler un abus | thevoiceofpresidentielles
| legislative2012
| cournonpartisocialiste